Titta in det här (extra delen)

Bättre sits

hos ryttare

Ridning bygger på ett samspel mellan

ryttare och häst där ryttarens sits

är viktig för kommunikationen. För

att ryttaren ska kunna kommunicera

med hästen utan att störa dess naturliga

rörelser krävs att ryttaren rider

med en välbalanserad och avspänd

sits.

En studie på tre olika

ett kompletterande träningsprogram utan

häst upplevdes som positivt av ryttarna

och förbättrade deras rörlighet och mjukhet

i rygg, bäcken och höfter. Man använde

bland annat en speciell pall med vippbart

säte, Balimo-pallen. Ryttarna upplevde

att de fick bättre hållning och kom djupare

ned i sadeln. Tester och intervjuer bidrog

till att ryttarna blev mer medvetna om sina

sitsar, hur de påverkar hästen och om hur

de själva kan arbeta med att förbättra sitsarna.

Den här studien baseras på metoder

som tagits fram av samma ansvariga forskare,

Mari Zetterqvist Blokhuis, i en tidigare

studie på ridskolan Strömsholm.

Proteinets påverkan på travhästar

Travhästar gör slut på mycket energi vid hård träning och tävling. För att hästen

ska få i sig tillräckligt mycket energi från fodret ger man ofta kraftfoder i form av

spannmål. Nackdelen är att höga kraftfodergivor kan ge sjukdomar som korsförlamning

och kolik. Tidigt skördat grovfoder innehåller också höga mängder energi

men samtidigt mycket protein.

Med ett sådant foder får

med energi men mer protein än vad den

behöver. Frågan är om detta överskott har

någon påverkan på hästarna.

Birgitta Essén-Gustavsson och Anna

Jansson vid SLU, har i sin studie jämfört

travhästar som fått foder med rekommenderad

proteinmängd med hästar som haft

ett proteinintag som var 160 % av deras

behov. Hästarna har sedan körts ungefär

som i ett travlopp och prover har tagits från

blod och muskler. Resultaten visar att när

hästar får ett högre proteininnehåll i foderstaten

än normalt får de mer glykogen och

grenade aminosyror i musklerna. Detta gör

att ett vallfoder med högt proteinintag inte

verkar ha några negativa effekter på energiomsättningen

i musklerna och det är också

visat att prestationsförmågan i samband

med ett simulerat travlopp inte försämras.

Ridsport i tidningarna

Åtta dagstidningars rapportering om ridsport under åren 2005-2007 har undersökts

ur ett genusperspektiv. Forskarna Susanna Radovic och Petra Andersson vid

Göteborgs universitet fann att det vanligaste sättet att rapportera om ridsport i relation

till ryttarens kön är ganska neutralt, men att det även finns många exempel

på könsstereotypa framställningar av ryttarna.

Tidigare studier av

visar att kvinnliga respektive manliga

idrottsutövare ofta framställs på ett stereotypt

sätt, ett faktum som delvis stöds av den

aktuella undersökningen.

Den övervägande delen av artiklarna är

kortfattade och sakliga rapporter om tävlingsresultat

och här skildras ryttare av båda

könen mycket likartat och på ett sätt som

inte kan sägas befästa stereotypa uppfattningar

om kön. I längre reportage kan man

dock finna exempel där ryttare beskrivs på

könsstereotypa vis. Exempel på detta är att

manliga ryttares ”traditionella manlighet”

betonas och de kvinnliga ryttarna skildras

oftare i relation till sin familj.

Vad gör hästen

på betet?

Hästar på bete ägnar 50 % av tiden

mellan kl 06 och 22 åt att vila och 30 %

till att beta. Det visar en ny studie där

man också kommit fram till att hästar

är bra naturvårdare och har en positiv

effekt på biologisk mångfald på naturbetesmarker.

Däremot skadar hästar

träd i större utsträckning än vad nötkreatur

gör. Mängden trampskador beror

mer på antalet djur per hektar än vilket

djurslag det är

I Sverige är det brist

hålla artrika naturbetesmarker öppna, samtidigt

som antalet hästar ökar. Därför har Carina

Palmgren Karlsson och Aina Pihlgren

vid SLU, Skara respektive Uppsala, undersökt

om det går lika bra att låta hästar beta

där som att nötkreatur gör det. De tittade

också på hur hästarna rörde sig i hagen med

hjälp av GPS samt studerade vad hästarna

gjorde vid olika tidpunkter under dygnet.

Hästarna rörde sig över betesmarkens hela

yta (ca 7 ha) i stort sett varje dygn. Sträckan

som de förflyttade sig var i genomsnitt 12,3

km. De längsta sträckorna tillryggalades

under skymnings- respektive gryningstimmarna.

Större delen av hagen betades, men

vissa områden föredrogs framför andra.

Torrare, gräsdominerade områden betades

oftast. Av den observerade tiden mellan kl.

06.00 och 22.00, ägnades ca 30 % åt att beta

(motsvarar drygt 5 timmar), nästan 50 % åt

att vila (huvudsakligen stå svans mot huvud

med en annan häst), ca 10 % åt att stå (främst

kortare pauser mellan olika betesperioder),

medan lika lång tid, dvs ca 10 %, ägnades åt

att förflytta sig i gångarten skritt.

Hästar orsakade mycket mer gnagskador

på träd än nötkreatur. Hästarna gnagde mest

på lövträd som rönn, alm och lönn. Hårt betade

marker hade mer trampskador än svagt

betade marker och visar att det är viktigt att

ha ett lagom betestryck, både i häst- och nötbeteshagar.

 

Antibiotikaresistenta

bakterier hos häst

MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) tillhör en typ av stafylokocker

som är motståndskraftiga mot flera antibiotika. MRSA kan kan ge infektioner som

är mycket svåra att behandla och kan smitta mellan människa och djur. Ett fall av

MRSA hittades hos häst när man undersökte 1300 prover år 2007-2008.

För att få veta hur

hos svenska hästar undersöktes totalt 1300

prover av Ulrika Grönlund-Andersson, Gittan

Gröndahl och Viveca Båverud vid SVA

(Statens veterinärmedicinska anstalt). De

flesta av proverna kom från hästar som ändå

tagits bakterieprov på eftersom man misstänkte

en infektion i till exempel ett sår eller i

livmodern. 300 av proverna togs i näsan på

hästar som kom till olika djursjukhus, oavsett

orsak till varför de kom dit. Av alla dessa hästar

var det en häst som visade sig bära på

MRSA.

Smitta med MRSA är alltså ovanlig men

det går inte att veta vilken häst som bär på

smittan. Därför gäller det att ha bra hygienrutiner

så att man inte sprider smittan vidare

till andra hästar och människor. 2008 inträffade

ett utbrott då sex hästar smittades av

MRSA.

Just nu (2010) pågår vidare forskning om

vårdhygien inom svensk hästsjukvård med

fokus på MRSA. Målet är att ta fram råd

och rekommendationer om hygienrutiner

och smittskydd. Man undersöker också hur

vanligt det är med infektioner efter operationer

och vilka bakterier som orsakar infektionerna.vanligt det är med MRSA

på nötkreatur som kan

Karies hos häst

Karies, eller ”hål i tänderna”, är en sjukdom där de hårda vävnaderna i tänderna

bryts ned på grund av bakterieangrepp. Bland svenska hästar ses allt fler fall av karies

och man har funnit hästens egen ”kariesbakterie”, Streptococcus devriesei. Nu

vet man också mer om hur kroppens immunförsvar ser ut i munhålan.

Munnens försvar mot kariesbakterien består

bland annat av antikroppar, som är speciella

proteiner som finns i saliven. De kan binda

sig till en bakterie och hindra den från att ta

sig in i kroppen. Forskarna Eva Wattrang,

SVA, Anna-Karin Palm, Ove Wattle och Torbjörn

Lundström, SLU, och Gunnar Dahlén,

Göteborgs universitet, har mätt totala mängden

av två typer av antikroppar i saliven, IgA

och IgG. Mängden sådana antikroppar varierar

mycket mellan olika hästar men det går

inte att se någon skillnad på totala antalet antikroppar

hos hästar med respektive utan karies.

Kroppen bildar också en särskild sort av

antikroppar som angriper just kariesbakterien.

Denna sort finns det fler av hos hästar

som har kariesbakterien i sin mun. Resultaten

är viktiga för att förstå hur karies uppkommer

och hur den kan förebyggas.

Kram Valentina medias sportbevakninghästen i sig tillräckligtridskolor visade att