Titta in det här! Del 1

Hästforskning – viktig

för hästen, människan

 

2004 av Hästnäringens Nationella Stiftelse

(HNS) i samverkan med AB Trav och

Galopp (ATG), Agria Djurförsäkring

och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF).

ATG, Agria och SLF sammanförde då sina

forskningsmedel för häst och avsätter idag

gemensamt 7 miljoner kronor årligen till

forskningsstiftelsen. De senaste åren har

den svenska regeringen via forskningsrådet

Formas anslagit minst lika mycket, det vill

säga SHF har minst 14 miljoner kronor

per år. Under 2009 inledde Sverige och

Norge ett samarbete gällande hästforskning

för att lyfta samverkansprojekt

mellan de båda länderna, där norska hästnäringen

och staten bidrar med 6 miljoner

norska kronor.

Traditionellt sett har hästforskningen

prioriterat områden såsom hästhälsa,

utfodring och reproduktion. Idag är

inriktningen för hästforskningen bredare.

Hästens samhällsmässiga betydelse både

generellt och mer specifikt medför nya

forskningsområden. SHF:s FoU-program

är indelat i tre huvudinriktningar:

Stiftels en Hästforskning (SHF) bildades

• Hästens hälsa, prestation och välfärd

• Hästens reproduktion, uppfödning

och utfodring

• Hästens roll för människan, samhället

och miljön

För att få ut resultaten från forskningen

till användarna så skall forskarna rapportera

både vetenskapligt och i mer lättförstålig

form. De senaste slutrapporterade nio

projekten har vi därför sammanställt i den

här broschyren för att just du skall kunna

ta del av forskningens senaste rön.

Mer detaljerad beskrivning av pågående

och avslutade forskningsprojekt samt

allmän information om SHF finns på vår

hemsida www.hastforskning.se.

Trevlig läsning!

Peter Kallings Jenny Ennerdal

Forskningschef Redaktör

Kontaktinformation:

Peter Kallings, VMD, Forskningschef

Stiftelsen Hästforskning

Hästsportens Hus, 161 89 Stockholm

Telefon 08-627 20 11, 070-527 20 11

e-post: peter.kallings@nshorse.se

http://www.hastforskning.se/

Miljön i stallet påverkar både

häst och människa
och samhället

En dålig stallmiljö kan orsaka sjukdomar i luftvägarna hos både hästarna och

människorna som vistas där. Särskilt på vintern kan det vara svårt att ha rätt

luftfuktighet, temperatur och låg halt av partiklar i luften i stallet. Den här studien

visar att dålig miljö kan ge problem hos hästarna och att det hjälper att förbättra

ventilationen.

Lena Elfman och Robert Wålinder

universitet, tillsammans med John Pringle

och Miia Riihimäki vid SLU, undersökte

hästar i två stall i Sverige under 2007-2008.

Det ena var ett travstall och många av hästarna

som deltog i studien flyttades från

stallet innan den var färdig. Därför var det

svårt att dra några slutsatser om effekten av

förbättrad ventilation för travhästarna. Det

andra stallet var en ridskola. Även personal

från ett annat travstall undersöktes tidigare

i en pilotstudie.

Det viktigaste för en bra stallmiljö är ett

bra inomhusklimat med tillräcklig luftväxling

för att transportera bort damm, ammoniak,

koldioxid, allergen samt hålla fukt och

temperatur inom intervaller som minimerar

växt av mikroorganismer.

Den största effekten efter installation av

mekanisk ventilation i studien var att koldi-

oxidhalten i luften i stallet minskade men

även mängden fina partiklar (damm), hästallergen

och ammoniak sjönk. Hästarna

fick också bättre hälsa i lungorna. Man såg

att mängden slem i luftstrupen och andra

tecken på inflammation hos hästarna minskade

när stallmiljön blev bättre. Generellt

kan man säga att de kliniska studierna visade

på en viss förbättring i luftvägarna hos

både människor och hästar efter installation

av mekanisk ventilation i stallet.
Kram Valentinavid Uppsala